GRODPRINS

JULI

Juli började med att Ben hade inflyttningsfest i Clapton Pond.
Josefin kom från Norrland och crashade vår säng en vecka och det var sommar i allra högsta grad så vi hyrde trampbåt i Regents Park.
Väl tillbaka i London hade jag en kamerafri månad och det var uppror och staden låg i spillror och kvarteren stod i brand. Jag lipade nästan på tunnelbanan för att vi hörde pistolskott på gatan utanför och Olivia var i Stockholm och vi stängde affären tidigare varje dag för att anarkins våg sköljde över gatorna bredvid.

Olivia kom tillbaka och augusti blev bara nätter. Jag hånglade med min engelska dejt mot en tegelvägg i spöregnet under ett brovalv som lånade ut sin tröja fast jag redan hade en och det syntes att han frös. Jag sov hos en britt för många ggr, vi jobbade på James klubbnatt i Hihgbury/Islington, gick ut med min flatmate Josefin för att sluta på ett shoreditch-tak, sa adjö till den fina Lovisa, Andy & Lee bjöd hem oss på middagar och vi drack öl på deras balkong där det alltid är sommar med rosafärgad himmel. För det mesta hamnade vi slutligen i morgonsolen hos olika pojkar.

Notting Hill Carnival ägde rum och Sam tog oss dit med två vansinnigt bra east london-pojkar vid namn Sam och Tash. Vi drack off license-öl på trottoarerna, stötte på James, gömde oss för polisen och folk med blod på tröjorna och det var anarki och fest.

SEPTEMBER

Högsommaren låg fortfarande kvar i September och vi bodde på London Fields och på Hackneys varma gator. Sam flyttade tillbaka till London efter en liten tripp tillbaka till Italien, och vi var överlyckliga och hängde varenda dag. Vi låtsades vara flickvän/pojkvän, träffade hans vänner under träden och drack olagliga öl som blev till festnätter och inom loppet av h fick vi väldigt många nya kompanjoner.

Jag lästa tusen böcker. Favvos: Jack av Ulf Lundell & Life av Keith Richards. Sen lyssnade vi bara på Bob Dylan och the Rolling Stones.

London Fashion Week började och staden fylldes av vackra babes, som vår egna Niklas! När det är så fint så måste bara extra många flaskor rödvin tömmas.
Han hade med sig Filip som gick i Kärrtorp med oss, och som alla tyckte såg ut som Edward Cullen på min systers födelsedagsfest, och fast vi inte riktigt kände honom förut så blev han en av våra nya favoriter. Tillsammans drog vi på hemmafester hos Niklas älskare och efterfester för James Small och KTZ, där vi drack pinsamt många minivodkor och minst lika många vodka cranberry. Jag hittade ett brittband som jag drog till Soho med och hamnade i deras minimala lägenhet och glömde att gå till jobbet dagen efter.

Olivia och jag hade helt plötsligt bott i London i exakt ett halvår och firade!

...med att gå och se Jamie XX på XOYO.

September närmade sig sitt slut, och ÄNTLIGEN kunde vi flytta ifrån dessa italienare och in i vårt eget hus i Clapton/Hackney!!


Linn

APRIL

April kom och det bliv värmebölja och 23grader, hela London var rosa av körsbärsblommor.

Varenda dag spenderade vi vid kanalen eller i Victoria Park, gick promenader i varma nätter och hade aldrig någon jacka.

En natt i Notting Hill lärde vi känna Lovisa som jag och Nicolas träffat en Stockholmsnatt för två år sedan, och hon blev en av våra bästa vänner.


Med henne hängde vi runt i Shoreditch på bangladesh-festivaler och bland alla hippies på kanalbåtarna. På Portobello Rd bläddrade vi bland vinyl och låg i gräset hela tiden och hade som sommarlov fast det var april.

JANUARI
2011 invegs hemma hos Adrian med himla mycket folk efter att jag legat i lunginflammation hela julen. Det var hurmycketsnosomhelst ute och vi tog taxi i snostorm fast Julia bara bor en bit bort.

Olivia var hyfsat nytatuerad

fotografier fran streetfsn

Babes i vintertider, och hjartat darrar fast inte av kylan. Jag och Olle at the Blue Legume igar som julmiddag for bara oss, och vi pratade mest om London och pojkarna har och vilket forbannat bra liv vi lever. Bada skrattade tills servitriserna kollade snett och vi var sa himla sugna pa att ga till the Alibi's tisdagsbeerpong och bli berusade och leta vackra unga man.

Fast det gjorde vi inte, utan vi gick hem, packade resvaskan for Sverige och kopte biljetter till Paris och Men's Fashion Week i Januari istallet, och samre kan man ju ha det.


Linn

the Walsingham Residence

Ett familjeportratt fran nar vi alla var pa fest hos John i Highbury/Islington. Idag ater vi jullunch #2 och dricker flaska #? pa jobbet, ikvall bjuder jag Olle pa resturang i Stoke Newington/Dalston och inatt packar jag vaskan for att aka pa julsemester till Stockholm, aven om fransosen bjudit ut pa en dejt.

En sista familjejul tillsammans i vart hus, och jag ska packa ihop mitt rum, for nu ska min familj flytta tillbaka till Kenya! Hur tokigt ar inte det va? Som denna tids nomader. Och antligen far jag beratta for nu har mamma sagt upp sig pa sitt jobb och flyttar om 14dagar. Den familjen kan vi inte kalla efter adressen, for ingen skulle kanna till oss da.



Linn

Nu ska vi till Westfield i Stratford och spratta alla pengar vi inte har. Forsta shoppingturen sen vi flyttade till London och vi ar lika exalterade som sma barn.

Efter den har natten vaknade jag upp bredvid en lacker brud. Vi lag och pratade om allt ett bra tag innan vi gick upp, precis som forr nar vi delade rum, minus myggnaten.

Hon tog mig in till staden for en andra guidad tur och visade den har helt magiska godisaffaren! Det var som en blandning av godisaffaren i Pippi och Mr Ollivander's. Om bara alla affarer kunde vara sahar...

Darefter blev det fika, och glass mitt i December? Vi pratar om mossor, internatet i Kenya, universitetsstudier och England, dar vi bada bor. Tanka sig va!

Sen ar det dags for mig att ta taget hem till London igen, och jag maste vinka hejda till en sa varldsfin manniska. Kanner mig haftig och cool som har henne i mitt liv, men skulle garna se Josefin lite oftare. Tyvarr flyttar dom hem till Umea om mindre an en vecka, sa da kan hon inte spontanbesoka mig i London langre.

Jag satter mig pa taget hem efter att ha grinat pa stationen (panikgrinar alltid nar jag blir forbannad) for att jag ar tvungen att kopa en ny biljett da jag pa nagot vanster fatt en som gick ut igar?! Fryser sonder och laser One Day och ar himla glad att jag jobbar pa Magaschoni, for denna gratis kashmir har raddat mig sa manga ganger fran kylan. 

Och taget drar vidare over ralsen och till ett rytmiskt klinkande undrar jag vilken nasta engelska stad jag ska besoka. Jag vet att jag maste tillbaka till Cambridge igen, pa sommaren, och aka kanalbat och hangla upp nagon posh collagebritt med vapenskold pa trojan och loafers.

Bara en av anledningarna till att jag inte klarar mig utan den har serien. 


Linn

fotografi Fanny Deak

Pa lordagsmorgonen (las tolv) tog jag taget mot Cambridge, akte forbi grona falt och sma viktorianska byar, och kande mig en oandlighet fran Londons betong, och efter en resa (som skulle tagit 50min men tog 2.5h eftersom att National Express imponerar lika mycket som SJ) sa stod jag pa perrongen.

Dar bor namligen Josefin, min rumskompis i Kenya, som bor dar Cambridge med sin pojkvan Per. Vi struttade runt bland de maktiga borgarna och prestigefyllde collagen och satte oss pa ett trevligt fik dar hon vanligtvis spenderar h med att skriva tentor/ritar skisser om grafisk design. Tycker ju bara sa himla himla mycket om att traffa en gammal van och kunna prata ivag i miltals timmar.

Cambridge visade sig vimla av unga gatumusikanter och mest foll jag for den har hjartekrossaren pa typ atta ar?

Vid fem tog vi dubbeldackaren till deras hus, som de hyr med tva andra svenskar, och lagade pastamiddag pa massa billiga(och vissa icke-existerande) ingridientser, som man gor om man ar ung i england. Sen spelade vi ett himla roligt olspel dar man skulle kasta ett cigarettpaket.

Ut i natten!

Och forsta anhalt var en fransk julfest!

 

Spenderar helgen hos Josefin i Cambridge. Vi ska på fest hos fransmän och sen runt på pubar från 1400-talet bland alla rustika borgar och prestigefyllda collage.

Linn

Julkalendern 2011 ar bara fullstandigt magisk, fotot helt gnistrande vackert och proppat med mysterier och upptag. Dessutom varldens sotaste unge som ar en otrolig blandning mellan mina tva systrar. Tittatittatitta!


Linn

Med inte sa farligt mycket huvudvark vaknade vi upp till en valdigt engelsk utsikt, for vi hade en variant pa billiga panoramafonster nar man stod i duschen. Darefter var det hotellfrulle med tre koppar kaffe!

Dags att utforska Liverpool!


Alltsa hjartattack pa hur fint det var med alla de kantiga, ojamna och gamla tegelhus som tackte hela staden, och vi kande oss som i Billy Elliot, Control, Cemetery Junction eller Nowhere Boy. Jag ar himla svag for det dar med att kanna att jag ar mitt i magin, och det var valdigt mycket sa.

Liverpool Cathedral som var hemskt pampigt, och jag far alltid lite obehag/nervositet i kroppen av sa stora byggnader. Om katedralen kanns sahar, hur overmaktigt ar da inte universum? Svindel fast jag har bade fotterna pa marmorgolvet och inte en gnutta over havet.

Vi ville aka upp i deras hogsta torn och se ut over Liverpool, men det var stangt for en begravning (?) och nasta gang vi kom var det for sent och helt stangt. En ratt lustig kyrka med begravningar i hogsta tornet och en neonskylt som sa I felt you and I knew you loved me (som egentligen kunde hort hemma pa en bordell), en souvenirshop med diverse komersiella saker och en helt vanlig resturang, i kyrkan? Kanske ar jag konservativ, men far nagon mer an jag kanslan av att det ar lite oetiskt?

Gudstro och promenader gor oss utsvultna, och inte mindre nar vi ar pa resande fot. Leaf on Bold Street siktade vi in oss pa, som ar ett fik/resturang och thehus i ett. Och OJ, vad jag onskar att det fanns bade i London och i Stockholm for det var bara fyrverkerierochjamnfotahopp-bra.

Gudomligt god meze.

Och sa satt vi och spanade pa baben i oranget dar i hornet. Han hade ogon som fick oss att darra lite och gomma oss mellan hartestar.

En fin sak som forvanade Olivia och mig var deras enorma utbud av valsorterad second hand. Och vi rotade och bladdrade mellan galgar och hogar och fyndade ordentligt. Olles nya farjacka (valbehovligt for en hemsk kyla, for det marktes att Liverpool ar en kuststad) for 25£.

Mitt i blasten med bestamda steg mot...

The Beatles Story, museet om Beatles. For ingen har val forhoppningsvis missat att dessa gudar kom fran Liverpool?

Spenderade timtals inne och tittade pa foton och filmer, gick igenom deras ateruppbyggda studio och satt i planet som tog de pa forsta USA-turnen, laste om varenda detalj i deras karriarer och privatliv. Sa himla himla himla bra!

Alla fick varsina horlurar och bandspelare och sa kom du fram till en tavla med nr 17 pa sa tryckte du och sa fick t.ex. nagon van till Paul McCartney forklara varfor han salde en trasig gitarr till honom och sen sa Paul sjalv att det var sa han blev sa bra. Han anstrangde sig extra for att lara sig och kunde inte gena, for hade hans foraldrar fatt veta hade de dodat honom.

<3

Olivia var lite snabbare an mig, for jag ville lasa liksom alltalltallt, tom fotnoterna, for de ar ju lite som min religion, och jag foljde de slaviskt under hela gymnasiet, sa hon lag och sov helsott pa Starbucks nar jag kom ut.

Direkt efter jobbet i fredags tog alltsa Olivia och jag varsin tunnelbana for att motas upp i King's Cross. Vi kom dit jattetidigt, tyckte vi, och gick darfor for att handla matsack pa M&S. Bara det att det finns ju en miljard saker att valja pa och en superlang ko, sa tva minuter innan avgang lamnar vi kassan och springer hela vagen. Hann saklart, och visst ar livet lite roligare nar man utmanar odet?

Sahar sag det ut pa Liverpool Station, efter en resa pa 2.5h norrut, och jesus amalia sa kallt!! Som nordantarktis. Fast sa tankte vi pa Sverige och skrattade lite at att vi inte var dar i vilket fall, for ni maste ju frysa ihjal.
Hotellet vi bodde pa hette Hatters och var en pampig, rustik byggnad och sag ut lite som forna sovjet inuti, vilket passade oss utmarkt. Vi hade i vilket fall eget rum, fett badrum och en tv. Sa vi knappte kapsylerna for att borja festen.

Och sa plotsligt kom Rupert Grint pa i en musikvideo pa motsvarigheten till MTV!! Bada satte vi i halsen, ni maste spana in den, vansinnigt rolig. Sen var det dags att upptacka ett nattsvart Liverpool.

Vi begav oss till the Shipping Forecast som var en klubb/pub vi last en del om och det var bra mycket folk dar. Vi bestallde shots och pints for inga pengar alls, typ 8£ for alltihopa. Helt klart vart stalle, och tydligen sa pass bra som det blir i Liverpool fick vi hora. Lite synd bara att overvaningen var stangt, men vi hangde lite till och drog vidare pa andra aventyr. 

Med gpsen i hogsta hugg letade vi efter nagra andra stallen som skulle vara feta, fast da gick nagra brittiska pojkar forbi och fiskade upp oss, sa vi hangde pa deras utflykt till nagra pubar. Och efter att hamnat pa Heebie Jeebies, som tydligen hade en kolossal takterass, hade vi sjungit for manga skal med dessa pojkar att jag kande att nu maste vi dra fort som attans, for världen snurrar snabbt som propellrar och jag vill inte inte inte bli bjuden pa mer. Sa da rymde vi...

Mitt pa gatan klev Olivia nastan pa den har livs levande rattan som bara stod och sag farlig/radd ut! Absurt.

Pa Mello Mello hann vi tom med en spelning! In pa the Monro dar Liverpools alternativa gang hanger, enligt hotellet, och mycket korrekt. Sen tror jag vi svangde in pa varenda annat stalle som fanns i den lilla brittiska staden, och tyvarr var det en overdos pa stilettklackar och uteblivande kjolar/jackor/sjalvrespekt och det var hur kul som helst, men drommen om Liverpool som musikerstaden fylld med brittiska smastadpojkar med banddrommar och spelningar borjade tyna bort en smula. Nar klockan slog fem och vi hade atit hamburgare, var forsta natten slut, och det har med att resa blev bara mer och mer det basta vi vet.


Linn

Jag har en ny kappa. Den ar morkbla och lang och hittades helt skrynklig for 18££ nar American Apparel hade en massiv utforsaljning pa Brick Lane. Helt otroligt vart. Undrar foresten om det ar normalt att kanna sig fargglad i morkblatt?

Och det har ar foresten lite utav var innergard/patio.


Linn

Innan Moa akte hem hann vi med att sitta pa uteserveringen pa varldens mysigaste, kitshigaste fik i Shoreditch. Tank va, i slutet av November och det gar att sitta i bara trojan utomhus en hel h utan att frysa! Vi vallde ut oss hemligheter om pojkar och ligg och allt vi missar nar vi inte delar hus langre.

Sen gick vi ju pa Billy Elliot, fast det vet ni ju redan. Men jag maste bara saga det igen, for jag drommer fortfarande om den.

Sen kopte vi svarta mockashorts, en mossa, en flat white, blev scoutade av en håragentur/frisor och sa akte hon hem. Bort fran mig igen, tyvarr. Herregud, tank att ha en sa bra syrra anda!


Linn