GRODPRINS

Nar vi var och sag dessa babes, som forovrigt var sa vansinnigt bra och har blivit en klassiker i vara spellistor, sa spelade aven Fallulah. Aldrig hort talas om, men wow vilken gudinna! Hon var bland de basta jag sett live, nagonsin, och istallet for att skaffa oss varsin blivande make sa ville jag och olle ha henne till fru. Eller van, eller vadsomhelst. Monstruost tuff tjej med coolaste bandet, snygg basviolist och jag ville bara dansa hela hela natten till/med dom! Sa lyssna pa detta danska underverk. Och hennes andra tempolatar!

ps jag antar att ni markt besattheten av sommartak, jag kan inte fa nog.


Linn

I torsdags fyllde Felipe 27ar och hade takfest hos hans van som bor bredvid Arsenal Arena. Fint, tyckte vi och akte dit med en dofin present som vi kirrat pa ikea: snaps, fladerblomssaft, tonic och lime och vispade ihop fantastiska svenska sommardrinkar till fodelsedagsbarnet.


Solen holl pa att ga ner och utsikten var magnifik och alla skulle bara randigt.

Dar fanns grillmastarpojkar som grillade hela, hela natten. Inget skamt. Fram tills efter midnatt sa vandes det fortfarande, och jesus christ vad gott!

Vi drack massa vin.

Och larde kanna trevliga unga man.



Olivia var fett lacker, som vanligt.
The Gorgeous Lovisa i solnedgangen. Foresten sa ar tak det basta som finns att vara pa. Mitt over hela varlden och allt skimrar och blir vansinnigt trevligt. Nar jag blir vuxen och tjanar galet mycket pengar sa ska jag kirra en takterass, eller typ tva, dar jag ska hanga hela mitt liv.

Och sa vart det morkt och vi dansade till heavy music och drack for mycket och larde kanna folk fran Afrika och Bulgarien och alla andra stallen pa jorden.


Och juste, det har ar Felipe, som ar en hemskt fin ung man fran skane som ar interior designer och utbildad sjokapten och numera 27ar! Han hade inga nycklar hem sen sa da fick han sova mellan mig och Olivia. 

Vi drog till Hoxton, allt randigt folk, och gick pa gaybar med var favvo av alla nya vanner: Richard, som stod for gay-heten i ganget, som alskade oss med. Fruktansvart vard natt!


Linn

Shit, hur paralyserad har jag kännt mig utan internet i en vecka?!?! Jesus, adict - big time! Hur som har jag haft massa tid över, vilket är fett. Jag har lyssnat på hp: deathly hallows på ljudbok med olivia, tecknat en hel del, IKEA:t, varit på sjuka fester och fotat massa, hängt på födelsedagsfest på en takterass, varit olagliga och köpt en spontanbiljett ut i England. Axel ska till Manchester och jobba på en annan Cos i helgen och får hotell och allt betalt, så han bjöd med mig på gratisboende, fint va!? Klart jag säger ja! Så imorgonbitti drar jag och chillar i Manchester för mig själv tills han slutar och vi äter god mat och blir onyktra i en helt annan stad. Alla Manchester-tips mottages mer än gärna! LANGA PLEASE.


Och Glad Midsommar! Vi har spenderat den bakis, men shitloads of gudomlig mat från IKEA. Gud, tusen foton från tusen kvällar kommer senare. Nu är jag upptagen med livet att upptäcka, så njut av en svensk midsommar, vi saknar den lite. Och snälla bada åt mig. I en sjö, en å, ett hav, en vik, en fors, från en båt! Och om ni gör det, så skriv en kommentar så kommer jag känna mig så mycket bättre. För mest av allt saknar vi lukten av salt hav, och det dränker vi med snaps och rödvin istället. Peace!


Linn

I torsdags när jag vandrade runt i Shoreditch på väg mot undergrounden och hade grävt bland 10£-second hand hela dagen, så dök plötsligt en flicka och en pojke upp framför mig. De var kortare än alla runt omkring och deras hår var absolut fluffigare än genomsnittets. Klädda som rockstjärnor gick de gick runt där hand i hand. Jag hann tänka Wow, vilket magiskt par. Kan man ens vara så kära i varandra? Sånt finns typ bara på film, innan hon vände sig om och log mot mig. PANGKABOOM! Det. Är. Dom. Herregud, Kira och Oliver från stylelikeu som jag skrivit om tidigare och som är kärlek och magi i London personifierat.

Genom hela Brick Lane till Liverpool Street gick de framför mig och ut på plattformen och in i samma tågvagn och så sätter dom sig bredvid mig. Hon tittade på när jag tecknade i mitt block och sen sprang dom av efter någon station och innan log hon mot mig. Jag kände att det måste varit ett tecken (eftersom att jag tydligen är fatalist) på att kärlek finns på riktigt. Det finns i verkligheten och inte bara i sagor och filmer, utan kärleken i sagor och filmer finns för att kärleken i verkligheten är på riktigt.



Linn

Efter en dag i Notting Hill gick jag till mitt absolut sista pass någonsin i hela livet på Wallis Marble Arch. Herregud, det var heaven att bli fri! Klockan nio slogs portarna upp och jag gick ut därifrån som på fjädrar och tåg direkt tåget till Highbury/Islington och John's houseparty. John är en man runt 70barre som äger ett helt megafint hus och inte vill bo ensam. Därför låter han svenska ungdomar hyra in sig i de överflödiga rummen för en tusenlapp i månaden, så köper han hammockar till trädgården, spelar gitarr om nätterna för dom och är hur vänlig som helst. Han hade i vilket fall en pangfest för att alla hans vänner/släktingar skulle få träffa dom kära svennarna.

Så vi fick höra alla möjliga historier om deras resor till Bahamas och när Lizzie träffade Anne-Frid från Abba på Mark & Spencer's och så blev det irländs allsång när alkoholen hade flödat ett tag. Vansinnigt trevligt!

Därefter intog vi ett av alla glassigt engelska rum i fyravåningshuset och lyssnade på electro och drack upp alla flasköl John gav oss. Olivia blev mobbad av ett spöke som stod bakom henne och en tysk, en asiat, en portugis och två brittiska pojkar joinade oss.

Därefter var det dags att vandra vidare och lämna det mognare klientelet åt sitt. Efter några bussar hamnade vi på London Bridge och skrek Jag älskar att bo i London ut över Thames och månen och hela natten. Vi skulle på electroklubb i ett warehouse.

Där stötte vi på någon brittpojke som ville bli vår vän, trots att vi såg ut lite såhär haha, och det fick han ju såklart. Det som var fett var att det visade sig vara bästa vännen till djn och vi langade lite mentalpatient-moves där bakom hans bås.
Och så vips drog han med oss till Deadmou5-efterfesten runt hörnet. Förövrigt är industrilokaler de ultimata ställena att ha kolossala klubbar i, jag fullkomligt älskar det för allt känns lite smutsigt och hemligt och tufft. Där drack vi drinkar på någon övervåningsbalkonghistoria som hans vänner hyrt och så dansade vi bland folkmängden såklart. Vissa träffade andra pojkar och hånglade lite i hörnen.

Och jag hade inte förstått hur mycket jag saknat electro förrän den natten. Det är ju det enda vi lyssnar på i Stockholmsnätterna. Kan möjligtvis vara därför vi pallade stanna ute till nio på morgonen. När vi väl skulle gå var det helt ljust ute och vi stötte på Jocke och Gustav i kön i väntan på att få gå in. IN DÅ, NIO PÅ MORGONEN!? Så Olivia stannade med dom och dödade sista h innan hennes åtta h pass på jobbet började. Jesus, Lovisa och jag var definitivt övertrötta och skrattade åt allt nonsens på alla tre bussar hem. På Brick Lane hade alla redan börjat jaga efter fynden bland loppisarna. Då känner man att man inte riktigt hänger med, för i våra huvuden var det fortfarande lördag natt och deras söndag DAG var redan i rullning.

Fett värd natt. Garanterat fler electronätter framöver, typ Fabric på lördag?


Linn

Jag ser ut som fan och har en förjävla huvudvärk, fett! Det blir brillor på fast solen inte verkar existera i detta land längre. Tror inte jag har borstat håret på några dagar heller, men sov på hårborsten inatt efter att ha dragit runt i Hoxton. Något som var sweet var att Olle och jag stötte ihop med några fett söta pojkar som bodde i ett squat, dvs som ett typ öde lägenhetshus där folk bara kommer och går utan att betala hyra. Exakt som i Unmade Beds som förövrigt alla som inte sett måste se. Dom tyckte i vilket fall att vi verkade vara awesome, och bjöd in oss att joina deras community. Fatta hur fett! Hade varit gudomligt att kunna lägga 370£ på något annat varje månad.

Hur som, jag ska dra iväg till fruktaffären på Roman Rd nu och kirra jordgubbar till frulle! Peace.

Linn

Nu springer vi iväg på spelning av våra framtida män. Jag har paxat han som spelar synth, så vi återkommer om vi får napp! Nu öl!

Linn

Jag vet att jag kommer digga den. Rätt in i min favvofolder förväntar jag mig, någon som har sett?

Och föresten så kan ni väll slänga in era favvorullar så skrapar jag ihop något slags underverk med dom? x


Linn

Johnny's Bird

Och så var helgen förbi och däremed sista arbetspasset på Wallis avklarat. Över hela underarmarnas nakna hud sitter spår från tusen olika nyanser av stämplar från lika många ställen. Som vanligt har jag och Olivia lyckats gå ut tre dagar på raken och haft monsternätter. Däremot så är det inte fysiskt möjligt att skriva mer för tillfället för jag kom hem nio imorse från ett electro warehouse party (som jag ska berätta mycket mer om). Vi har saknat att känna electrovågor genom huden, för här diggar dom mest indie eller dubstep, så vi slängde runt som mentalpatienter och dansada fötterna blåa i oändligt antal h. Olivia har inte gått och lagt sig sen igår än, utan gick straight away till hennes 10-18 pass imorse, så applåder tack. Det är något särskilt med att gå hem när det är solljus runt hörnen och tunnelbanan börjat gå igen, människor promenerar till jobbet eller rastar hunden och har en helt vanlig dag. Själv har man inte ens avslutat den föregående utan går hem med fickorna och ögonen fulla av hemligheter om äventyr.

Hur som, jag ska sjunka in i harry p/lost nu så solong.

ps om det är någon som har fler frågor så skynda och slänga in dom för snart stänger frågelådan.

Linn

Ledig dag = regn, och utmärkt för att spendera alla pengar jag inte har. Och vad är det för dag, jo torsdag! Ska försöka övertala Olivia att vi tar en öl vid brick lane eller någonstans direkt efter hennes jobb. Därför laddar jag upp som tusan med svensk musik i våra nya högtalare, för en ofrivillig svenskutbildning för våra stackars grannar. Känner på mig att det kommer rulla in lite lappar/arga människor här snart, har svårt att tänka mig att de känner tjusningen med Håkan så jag spelar i vilekt fall inte det.


Ps skulle köpa en ny mobil nu, men lyckades på något vänster laga den andra - sweeet i pengakassan! Däremot hade jag sett fram emot att få köpa en cool mobil. Fast jag och en cool mobil går inte ihop, plus att det är en fet ice breaker att ta upp en förjävlig skrothög, killar diggar det... typ. Haha

Pps mitt hår vill verkligen inte vara kort, hur mycket jag än klipper det.


Linn

Det är ju många av er där ute som ställt en miljon olika frågor om mig och mitt liv, varav jag besvarat zero. Därför kom jag på, medan jag borstade mina tänder, att vi börjar om och har några h här där ni får bombardera med allt ni undrar om pojkar eller London, min afrikanska uppväxt eller vilken som är världens finaste låt, eller allt annat mellan himmel och jord, inget är för personligt eller tråkigt.

Och jag går inte tillbaka i arkivet och letar upp frågor, så ställ dom igen! Idétorka? Checka.

Linn

FREDAG.
Efter att ha jobbat efter torsdagen var det bara att klä om och dra vidare med ännu fler vinflaskor igen. Anhalten var till Lisen's födelsedagsfirande på deras balkong vid Archway!

I början var vi väll en sisådär nio på balkongen men snart var den smockad med uppåt en sjutton stycken pojkar och flickor som sjöng födelsedagssånger på olika språk och åt tårta med ingridienser från svenskaffären och drack sangría. Solen gick ner och det var ändå så varmt att alla satt i klänning/t-shirt.
Lovisa följde med och träffade några ur svensk-kollonin och vid ett drog vi till Haggerstonmed hjälp av vägbeskrivning av några köttfarmare och en karta från en underground-vakt. Där hängde vi i duggregnet och sprang lite på festen på övervåningen tills vi var så trötta att vi föll omkull. Nattbussen blev räddningen och vi somnade allihopa någonstans vid fyra-fem.

LÖRDAG.

Tack Gode Gud så vaknade vi upp helt av oss själva mitt på dagen och var helt lediga! Efter att ha köpt två vattenmeloner och en gigantiskt flaska isthé så spenderade vi resten av dagen sovandes i solen i Victoria Park. Olivia sov och glömde vända sig och brände upp sig så mycket att hon inte kunde sitta resten av kvällen, jag lyssnade på massa svennemusik och tänkte att Herregud, jag lever i min egen dröm och bor i london och hänger med vackra pojkar om nätterna och äter vattenmelon i parkerna i öst om dagarna. Vi är gudarna.

Därefter passade vi på att åka en sväng till stan, handla lite rea och feta högtalare för 20££ med cool bas och fjärris och hela köret som vi körde på dunderhög volym för att ladda upp inför natten!

Jess hade nämligen flyttat till ett fantastiskt hus i Clapham med en monsterstor trädgård och rött kök och åh åh åh. Så hon hade bbq-/garden party! Jess är så himla fin och kommer från australien och har bara snygga skor och magiskt hår.

Efter att ha ätit veggieburgare på gräsmattan gick vi in och hängde bland de röda köksluckorna med Lovisa och Axel.


Dom berättade att Jess hade världens finaste rum och en övernaturlig garderob och att festen var där nere, så vi hoppade ner en våning där alla sittplatser var upptagna. Därför satt vi på golvet och djade lite Bob Dylan och Jess visade hennes friend från AUS som hon fotat och såg ut som en kändis. Han hade tatuerat henne på låret och delat hostelrum med henne i Portugal och ritat en tavla som satt på hennes vägg och skulle komma och hälsa på henne i höst. Jo, visst en vän. Om alla hade sånna!

Det finaste var nästan att Axel äntligen presenterade oss för Taylor, ännu en australiensare. Det är nämligen så att vi fyra ska bli nya flat-/housemates innan hösten och förhoppningsvis garanterat bo i en drömlik lägenhet/hus i östra london. Oh my vad det kommer att bli fina tider. Taylor lovade att laga aussie-mat till oss och vi ska lära honom tala svenska -wiho! Han var förövrigt en vansinnigt gullig ung man, och döfull.

Så säg hej till mina blivande sambosar!!!

Efter att jag upptäckt att min plånbok blivit stulen någon gång under kvällen/natten med mitt busskort, id-kort och bankkort (score!) så var jag lite sådär halvnöjd, men inte överdrivet upprörd. Mina kompisar fick mig så himla glad ändå så vi drog istället för att deppa till ett ghettohak (som vi trodde var hippt, men som det inte var) och drack öl vi smugglat in och dansade grovt i någon h till dunkdunk/r'n'b bredvid folk som battlade och hade sig. När klockan var halv sju kom vi ut och upptäckte att solen var på g upp och prutade därefter en taxigubbe och somnade sen gott hullerombuller.

Söndagen gick bara åt att försöka andas normalt och att äta upp bärpajen jag bakat mitt i all bakfylla. Plus att bli kär i Michael Cera igen. Jag älskar våra dagar.


Linn

Så i torsdags började vi som sagt på balkongen som en hejdundrande fin sommarkväll med vin och sommarplågor och kvällssol för att sedan byta om och ta bussen till Brick Lane.

Där fick vi syn på några söta, långa pojkar på snabba hojjar, och det är ju en kombo vi diggar, som ramlade omkull av att skjutsa varandra. Så vi skrattade och dom vänder sig om och frågar om vi ska ha en backie, vilket visar sig vara skjuts på pakethållaren. Absolut, men vardå? Efter att ha tackat nej till att sitta på varsitt knä fick olivia klättra upp på styret och så visslade dom fram Graham till mig. Jag kan nog inte tänka mig något finare på jorden för till fället, än att sitta bak på en brittisk cykelpojke med vin och bubblor i blodet på väg till Catch.  

Framme försökte dörrvakten kyssa mig (???) men vi slank in och stod sen med Graham och hans vänner Christopher och Charlie som kanske skulle in i finkan för att konstnärligt målat tegelväggar runtom i London. Chris var livrädd, men vi sa att vi hejjade på honom och då mådde han bättre. Och så stötte vi på Lou och dansade hundra danser med henne. Där var också den engelska dejten Alex som var dunderfull. Olivia fick ihop det med Chris och dom hängde hand i hand hela kvällen och skulle gifta sig den natten, tyvärr som i alla kärlekshistorier, så slutade det inte helt lyckligt och någonstans i dimman så tappade de bort varandra.

Några som däremot hittade oss var Sam och Ryan från när jag och olivia blev totalt förälskade i London första gången. Dom två brittiska pojkarna som hittade oss på Catch och tog hem oss till deras lägenhet vid Brick Lane med ett rävhuvud på väggen, som var så nervösa när vi kom dit och var soffa vi sov i efter att ha spelat guitar hero förjävligt dåligt. DOM! Och när jag stod ensam och avslutade en cigg så dök dom upp och raggade upp mig igen, exakt som förra året. Och dom älskade mina skor och jag avslöjade att vi redan hade möts. Då skrattade Ryan jättehögt och sa att han kom precis ihåg vilka vi var och aaahhh, det är ju du! Sam really fancied you. Och jag dog, för aldrig har någon fancied me på engelska liksom. Sam såg ut som han sett ett spöke och glömde andas, så jag sa åt honom att andas och ta det lugnt och hejdå vi ses nästa vecka. You just look so different. Och sen så kom Ryan tillbaka och tog mitt nr.

Klockan slog någonstans runt fyra och Alex tog tag i våra händer och helt plöstligt befann vi oss på Shoreditch House där han tydligen var medlem. Så himla bra, för vi har ju velat hitta en vän att sneaka in med där! Och någonstans mellan takterassen och poolen drack vi Magic Mushrooms och lovade att vi skulle göra revolt mot allt posh och göra bomben i poolen. Alex sa att det måste vi. Jesus Christ vad jag skrattade något enormt åt allt, speciellt när Alex gav sin pinkod till bartendern eller när vi kom på idén att skynda oss hem till Alex och Matthew's hus och bada i deras badkar. En taxi senare och vi var tillbaka i våra hoods och i deras hus, tyvärr utan att bada i badkaret för det hade ingen plopp. Däremot så lyssnade vi på hissmusik och Alex visade sina superhjälte-springkläder, hittade överraskningar i hans säng och såg solen gå upp innan vi alla tre somnade i hans säng.

Jag tror aldrig jag har skrattat så mycket som när Matthew och hans tvillingsyster kom in på morgonen och började skratta över att hitta två tjejer bredvid sin flatmate. Is that the Scandis??? säger Matthew och Alex vänder sig om och blir helt förvånad och kom inte ihåg hur vi hamnat där. Jesus! Olivia gick direkt till jobbet sen och jag drack thé med Alex och hans kattungar innan det var min tur. Wow, torsdagar alltså.


Linn

Men are objects


Dags att slänga sig ut i Victoria Park och bli ännu mer brunbränd. Därefter ska vi till Broadway Market förmodligen. Senare ska jag berätta om våra två senaste nätter, speciellt torsdagen. Oh jesus christ superstar. Nu, vattenmelon och kaffe.


Linn

Vi chillar tungt på balkongen med solen och vår kamrat vinet. Därmed är vi också stammisar på vår närmsta Off License, och dom frågar hur semestern var och varför vi inte varit där på några dagar. Inget vin idag? Nej, tack för att du frågar men det är liksom tisdag.

Och du, det är torsdag - vi avgudar torsdagar. Så nu töms flaskorna och vi tar snart bussen ut till Shoreditch. Hångla? Visst visst, och plocka upp britter.

Ps det är helt klart sommar nu.
Pps när jag grävde i second hand affärer runt brick lane idag så kom en så vansinnigt vacker britt upp till mig och jag skrev på att donera 10££ till rädda barnen varje månad. Det går bara inte att låta bli när dom är snygga, han fick mina knän att darra ni vet. Därmed har jag gjort om samma sak igen, det är fullständigt livsfarligt. Men jag diggar att kombinera nytta med nöje, och dessutom har han mitt nr nu.


Linn