Hello Halloween
Min Halloween-drakt
Har haft en fett amazing helg som innehallt att Josefin kom fran Cambridge och bodde hos oss, en Johnossi-spelning och Vice launch party, Halloweenfest med American Apparel i ett warehouse och designing av pumpor, svart lappstift och glow-in-the-dark-harsprej, att antligen fick mota Taylors flickvan fran Seven Oaks och en spya i en rondell. Summan av kardemumman: fett swag. Mer detaljerat senare och sa massa foton.
Ikvall ska vi pa Alibi Film Club med vara nya vanner fran asien/england och titta pa 80-tals skrackisar.
Linn
Topp fem vecka 43

ballonger
▲ Att Olivia fyllde 20ar i lordags. Jag vackte henne med frukost pa sangen och ja ma hon leva ut i hunnnddrade ar och inslagna (i julpapper i brist pa pengar) presenter. Innanfor inslagspappret fanns ett egengjort, och valdigt vackert, presentkort pa nagra biljetter till Billy Elliot/Matilda by Roal Dahl/Lykke Li/Fish Spa och en olivgron halsduk i kashmir fran Magaschoni. Fast det var inte det hon hoppade hogst i lycka over, utan lyckotjuten kom namligen over paket nr tre och fyra som inneholl en pase ostbagar och ett paket svensk filmjolk! Sen skrattade vi lange at tanken pa att vi skulle fa inslagen filmjolk i 20-ars present av vara foraldrar/vanner om vi bodde i Sverige. Tur att det ar latt att gora varandra glada.

Dumplings
▲Dimsum-explossion vid Tower Bridge efter att ha gatt runt halva centrala London med Olivias foraldrar. At kanske 9st olika typer av varrullar, dimsums och dumplings i minatyrer som var som fyrverkerier for smaksinnena och forbannat fina. Sen diggar jag det har trixet med att ata med pinnar och nar saker kommer i spannande paket.

Johnny's Bird
▲ Att tva engelska flickor med creepers och tatueringar, blodroda lappar och aventyrslystna ogon, plus en engelsk pojke med ring i orat och avklippta fingervantar kom fram till mig och Olivia nar vi drack vitt vin pa Common Bar pa Old St och fragade om vi snalla inte skulle folja med dom pa hemmafest, for ni verkar ju vara ett par skona flickor och skulle ju passa perfekt dar. Och vi sa, ja det ar sjalvklart! Och sa tog vi bussen med dom och alla deras kompisar som fyllde ena vaningen pa dubbeldackaren mot Stoke Newington och drack redbullvodka ur fickpluntor och fick jattemanga nya vanner. Bara sadar. Och vi blandade halften sambuca, halften cola och satt i deras stora tradgard som var proppfull for att det vallde over med folk innifran. Kelly berattade om ironin att utbilda sig till stylist for how the bloody hell do they reckon they can teach styling? Sodding rubbish, men stylist skulle hon bli. Porsha ratade alla killar som kopplade ihop hennes namn med bilmarket, for det ar bara fjantar och sanna killar bohover vi inte tjejer.
Efter en del dans och soffhang med himmelska och overnaturligt roliga manniskor sa tyckte Joey att vi kanske borde dra ner till Corsika Studios i Elephant & Castle pa Dubstep-natt som deras vanner holl i. Fattar om ni kanske inte pallar eftersom att ni bor tio min harifran men det vore brilljant om ni foljde med? Ah men det ar klart, hur far vi annars vara med om aventyr! Taxi dit med Kelly som Dj och vi far ga in gratis och Samuel och Kelly koper ol till oss och vi dansar som mentalpatienter med adhd, gommer oss fran vakterna i toabasen, traffar engelska pojkar som ocksa har mossa, som vi, och alskar alskar alskar vara nya vanner. Vid halv sex landar vi i sangen och ar sa sagolikt lyckliga med ont i hela kroppen av lycka. Tank va, bara for att vi drack vin pa en bar helt for oss sjalva.

▲Pa vag till var brevlada ar nu tva stycken tagbiljetter, med fonsterplatser och bord, som ska ta oss till Liverpool den 25e November!
▲ Att inse att fina manniskor laser vad jag skriver. Forra torsdagen pa Catch kom tva svenska flickor med skorrande r fram och sa att dom brukar bladdra igenom har ibland och tycker om det sa himla mycket! Jag blev generad och ville typ pussa pa dom, men istallet kopte vi ol och dansade massa ihop. Sen igar pa the Lexington nar vi var pa konsert med Johnossi sa kom forst en flicka fram som hade solsken i haret och ogonen, och sa tack for att ni skriver for nu vill hon ocksa flytta till London. Da krasar jag ihop inuti och blir helt varm och far champagnebubblor i blodet! Senare efter launchpartyt for VICE MAGAZINE pa Old Blue Last i Shoreditch knackar tva flickor pa vara armar och ar det inte ni som skriver grodprins? Sa da maste de ju folja med oss lite av kvallen, till ett utdott Efes dar vi vann biljard och ett trancigt The Russian.
Jag blir helt knasvag nar jag inser att nagon verkar bry sig om vad mina fingrar knappar in for nagot till en flimrande datorskarm. Och om det ar nagon som vill sa kom och drick ol med oss om ni har vagarna forbi for vi diggar er mer an det mesta!
Linn
Webbkamera i det gamla rummet







En smula maste jag saga att jag saknar vart forra rum, just for att det var tillatet att spilla massa saker pa golvet utan att det gjorde nagot (vilket passar mig sjukt bra), och sa saknar jag min webbkamera. Har foresten glomt bort att saga det, men min dator ar obrukbar da sladden gick av helt - alltsa HELT, sa som du bryter av en pinne, krrrrack! Sa jag har en dator mitt jobb gav mig tills vidare, vilket ar heaven, dock utan en grynig webbkamera.
Darfor kor vi lite nostalgi och tittar pa vad jag och Olivia hade for oss forr.
Linn
Engelska badhus

fotokalla
Olivia och jag ska aka och simmar om en h i Hackney Baths, och det kanns javligt fett. De enda stallen dar jag faktiskt kan tanka ar under vattnet med litervis av vattenmassan tryckandes mot trumhinnorna, och mitt i natten nar tankarna inte trangs i luften av allt annat som massproduceras ut ur alla andra miljontals hjarnor. Dar ar det vakum, frizon, och tankarna kan pulsera vidare som maneter.
Lugna puckar, sa vi drar utmattade till duschen for att bege oss hem. Olivia och jag borjar duscha och in kommer den ena efter den andra killen. Jaha, har vi hamnat i killduschen eller ar var dusch invaderad? Nejda hjartat, har duschar alla tillsammans. Eh, aha... Inte sa men hur tankte de da? Engelsman ar kanske helt frislappta och befriade for allt som heter peddon och komplex och behov av kroppshygien? Sjalv sa motsager jag mig den teorin. Det blir bara att rycka pa axlarna och hoppas pa att nagon babe kommer in kanske.
Inte riktigt vad som hande. Fyra unga, manliga badvakter kom in och "stadade" och en utvecklingstord 16-arig pojke stallde sig bredvid och stirrade oavbrutet. Vilket inte gjorde mycket, tills att han fick stand. Da brast det liksom och jag satte nastan shampoo i halsen for att jag inte kunde sluta skratta at hela situationen.
Dit ska vi nu, sa onska oss lycka till.
Linn
23 dygn kvar av mina tonar, 23 dygn av vardsloshet

fotografi
Jag maste bli lite coolare, kvoten ar langt ifran uppfylld. Komma som ett ufo till jobbet i de klader jag egentligen har a la Dalston + min panyttgjorda naspiercing (japp, den fanns dar i ett bra antal ar och ar i viss del saknad och hade garna gjort en comeback), och definitivt en slang av mylittleponyhair. Hur ska jag komma undan med det har da?
Det har med att vara tonaring och vardslos kanske gar ratt sa fint trots allt? Det dar om att vara cool daremot, sen nar ar det coolt att vara cool? Jag bryr mig noll, typ.
Linn
Alla ♥ East London
Live fast East, die young. Eftersom att jag inte far ner vara upplevelser i ord sa far Rihanna forklara. Ostra London-livsstilen fascinerar alla, bade Rihanna och lilla Brittan.
Linn
The Kooks pa O2 Academy i Brixton




En forbannat bra konsert for tva veckor sen.
Linn
Off License-applen och vilse pa en inte sa ode o

fotografi
Sitter i var blommiga soffa under mitt megatjocka duntacke med ljusslingan med de fargglada glodlamporna lysandes over mig. Jag har sokt in till sex distansutbildningar till varen och en sista minuten till nu i host. Bara massvis av roliga grejer som kreativt skrivande och grafisk design och marknadsforing som jag kan grava ner mig i nar jag inte har nagonting att gora pa jobbet. Samtidigt sa tittar jag pa de absolut sista avsnitten pa sista sasongen av Lost, min helt klart bastaste serie i hela universum, typ, och ater den appelsmulpaj som jag bakat efter att frusit ihjal nar jag sprang till var Off License i hornan. Sjukt produktiv dag, fett nojd.
Linn
The Art of Cleaning Up








genialisk konstnar
Visuellt sett ar det har som mitt ultimata sinnestillstand. Organiserad och utbenad konst ur ett koncentrerat trassel, som gor att jag liksom andas ut. Pjuh, antligen en fast punkt i universum, ungefar, och livet ar pa nytt begripligt. Jag tror att jag kanske har en snudd pa nagot syndrom (vilket mina foraldrar misstankte nar jag var yngre och satt och tecknade sa intensivt och lange i obrutan koncentration och totalt okontaktbar), i vilket fall nar det galler symmetri. Blocken ska vara rutiga och bocker staplade, glaset matcha porslinet som matchar besticken och farger med farger. En aterkommande passion i min vardag.
Darfor blir jag sa vansinnigt lycklig och lattad nar nagon tar sig tid att fixa det at mig. Och vips sa kan jag andas och koncentrera mig pa att leva ett ostadat liv med klader overallt och en oplanerad kalender, bara blocken ar rutiga och geometrin i sin ordning.
Linn
Fredag

Gron artsoppa med parmesan och persilja till middag. For ovrigt basta fattigmanstipset, totalt 20kr for ungefar 7-8 portioner och superdupernyttigt, och smakar himmelskt. Ni maste laga den!

Nakna man i koket.
Vardagsrumshang
The Lexington
I fredags akte vi till Axels forra hem hos John i Highbury & Islington. Det hade namligen flyttat in fyra nya tjejer nu nar resten vi kannt flyttat darifran. De hade forfest med nachos och Pimm's och Prosecco. Vi joinade och delade med oss av lite London-tips och blev obarmhartigt berusade.
Sedan begav det sig till The Lexington som ligger i Angel. En storre pub pa tva vaningar med grandiosa gardiner i rod sammet, ett dansgolv och massa trabas att dricka pints i. Ett ganska sa bra stalle om du ar sugen pa att mota upp gamla vanner och dricka otaliga ol och prata hogljutt till gammal musik, kanske dansa en smula, men inte direkt klubba. Fruktansvart bra djs harjade pa overvaningen sa vi dansade bort en stor del av natten. Dessutom sa har bl.a. Johnossi ett gig dar den 27e Oktober som vi absolut ska ga pa.
Sen sa letade vi efter Taylor i tva h, ringde hans mobil och sokte i alla grander och tillslut fick vi helt enkelt aka hem utan honom, och val hemma lag han utslagen, med kladerna pa i sin sang och sov sott.
Linn
Hackney Road

Foto:Christina Ngo. Pa forfest en torsdag hemma hos Christina och Alex pa Hackney Road.
Nu ska jag till skomakaren och sen pa freecycle marknad pa Shacklewell Lane har i Dalston/Hackney och hitta mobler och skit. Lordagar ar hemskt bra.
Linn
Google Maps





Jo Olivia sjalv pa vag till just Linn! Vad ar odsen? Har med vannen Andrea. Episkt, alskar internet.
Linn
Just having a laugh
Min lillasyster Moa ar bast pa att skicka mig latar jag inte vet innan att jag alskar, fast jag egentligen verkligen gor det.
Denna kvall spenderar vi med popcorn och ost och kanelbullar fran the Nordic Bakery. For en kvart sen plingade nagon snubbe pa dorren och sa vi haller pa och koper oss ett par gudomligt fina, grona Parker Knoll-fatoljer. Dubbelt sa manga mobler i vardagsrummet alltsa, och det gillar vi ju hemskt mycket. Och sa tittar vi pa An Idiot Abroad, vilket ar en forbannat rolig serie.
Linn
In a post Kooks state of mind

photo
Sitter pa jobbet och dricker champagne, ater ryska chokladpraliner fran en av vara stora kunder och dikterar ett brev till farmor, ah som jag saknar henne. Alla har en risig dag pa kontoret idag, sa vi kande att champagne botar det mesta egentligen, vilket ar helt sant. Kooks var helt forbannat gudomliga igar och jag vill ha det ikvall igen igen igen, och tusan vad jag dansade sonder och samman. De spelade alla de basta gamla latarna, alltsa varenda en som jag ville hora, och de basta basta fran nya skivan! Att fa vara pa en gigantisk Kooks-konsert i min basta stad, episkt.
Ahh, ibland tror jag att gud finns, for att det gar inte att uppleva eufori och aventyr pa det har sattet av bara slumpen...
Linn
I wanna make you happy
Det ar en forbannat fin dag for idag ska jag och olivia tag taget till Greenwich och ga pa konsert! Och inte bara en konsert, utan the Kooks! Jag ska titta in i Luke Pritchard ogon och krakas av utmattning av att sjunga med i alla alla latar. Det har ar England i det finaste skicket.
Linn
Skärvor från början på vår första höst i London

En dag när Olivia överraskade mig och vår förra flatmate Josefine med pannkaksfest.

Suvi, Olivia, Niklas och Philip på en av våra förfester i vår säng under London Fashion Week, som för övrigt senare bestod av en hemmafest i en tokigt fin lägenhet i Hoxton (där alla bråkade om att ligga med Niklas), efterfesterna för James Small och KTZ med för många gratis Vodka Cranberry (och en goodiebag 12 miniflarror vodka). Jag hamnade på jazzklubb och sen efterfest med ett engelskt band från Manchester och missade att gå till jobbet dagen efter, drack vin på Niklas och Philips hotellrum och lite annat smått och gott.

Olivia i vårt nya rum första morgonen efter att vi flyttat in i huset och frusit ihjäl i brist på täcken då vi egentligen inte hade något förutom sex resväskor! Och en spegel dåra.

Axel poppar skumpa från närmsta Off License i det tomma vardagsrummet vår första fredag i huset. Vi spelade galenpanna, drack många flaskor rödvin och tog bussen in till Soho för att dansa till en spelning och sen gammal musik på Mr Moritz.

En frukost i veckan.

Detta är vår sagolikt fina tågstation Clapton som gör så att jag känner att jag ska på utflykt varje dag. Inte som Kärrorps tub direkt. Det var första Oktober och trettio grader i luften och vi kände att det här med livet, det är tamefan förbannat härligt.
Linn
Sanning pt III - om London och helt andra saker

Vi på Bens inflyttningsfest
Ni är sjukt inspirerande så vi tänkte bara kolla om inte ni kan skicka nån mailadress så vi kan ställa lite frågor och så? Vore grymt, så vi kan bombardera med lite frågor?
Absolut: linnwiberg@hotmail.com det är bara att fråga vad som, och jag lovar att svara.
Kan du inte snälla rara skriva en londonguide?
Det ska komma en London-guide, men inte riktigt än bara. Först måste vi se till att inte ha tid att göra en genom att uppleva allt, sen så.

På väg till Jaguar Shoes med Marzio efter en spelning på Shoreditch House
På vilket sätt är london och england annorlunda än sverige?
London och England ar tva ganska olika saker, bada underbara. London ar ett varldsmetropol och det vimlar av manniskor fran alla varldens lander har. Engelsman, pakistanier, fransman, afrikaner, ryssar, svennar, allt! Och alla ar accepterade. Det ar sa stor skillnad fran Sverige dar det ar mentaliteten: "Sverige ar svenskarnas och vi kan dela med oss till invandrarna", medan har tillhor London alla, och vanskap/anstallning har inget att gora med etnicitet. Dessutom gor det ingenting om din engelska rakar vara knacklig, ingen bryr sig, dom alskar att du forsoker, och dommer inte for det.
Det jag ocksa alskar med London ar att vad du an vill gora sa finns det har, alltid, vilken tid som helst. Eftersom att sa manga immigrerar hit for att utveckla talanger, uppleva livet, gora karriar sa ar kulturlivet kolossalt! Det kryllar av nya aktiviteter, som inte kommer till Sverige forran om nagra ar, om an alls. Rooftop Cinema, gallery openings, gratisfestivaler, batfester pa kanalen, nischade marknader, svartklubbar, okanda gigs, valkanda konserter, medlemsklubbar dar du far hyra taktradgardar, musikaler att do for, unga designer-event, 40-tals jazzbarer med pinuppor som sjunger kl 4 pa natten. Allt. Och for inga pengar! London exploderar i kreativitet och innovation.
Dessutom sa ar alla alltid inbjudna och de som bor här delar mer an garna med sig av sina tips och smultronstallen.

James på Richards tak på en efterfest vid nio på morgonen
Ar killarna snyggare?
Engelsman ar nagot av det snyggaste som finns. Jag gar sonder och tappar balansen varje dag.
Hur är London, är pojkarna sådär alldeles jättefina?
Ahh, London ar himmelskt, fast en smutsig och spannande version av det! Och ja, pojkarna ar just det, alldeles jattefina och sa arliga och oppna. Dom ar bast pa att ge arliga komplimanger och bjuder garna med en pa massa aventyr! Det har med att vara dryg och spela spel har dom nog inte kommit pa en, eller sa har dom insett att det ar skit och slutat med det.
En av de saker jag alskar allra, allra mest ar hur alla kallar en love eller darling eller gorgeous, t.o.m. pa tunnelbanan eller i affaren.
Och följer man med dom hem så beter de sig som äkta engelska gentlemen, även om de är smutsiga bandmedlemmar eller djs eller east london-snubbar, spelar ingen roll:de bjuder alltid på thé. Och modiga engelsman som ar sa forbannat javla vackra och farlig snygga liksom, nog har man dott for mindre? Ahh.....
På väg till The Breakfast Club för coctails när Julia hälsade på oss
vad är det bästa och sämsta med london?
Basta ar underground-kulturen med alla spelningar och klubbar och marknader och konst och kladstilar. Det exploderar av spannande event och pahitt och inspiration!
Samsta ar att hyrorna ar skyhoga och lonerna bottenlaga, och att det inte ar mitt hemland sa jag maste sakna dom jag alskar.
Vart skulle du hänga i London om du hade en natt?
East London, absolut. Runt kitshiga barer vid Brick Lane till pubarna med snygga killar i Shoreditch. Jag skulle dansa pa undergroundklubbarna i Hoxton/Dalston och sen folja med nya vanner/karlekar pa efterfest som ofta innefattar k-cider, tak och cigaretter.
Clapton Station en lordag
Finns det mycket indieklubbar?
Massa. London har allt. Googlea bara sa ska du se!
Tänker du börja plugga i london sen?
Jag tanker absolut borjar plugga om nagot ar eller sa, daremot sa tror jag inte att det blir London. Som det kanns nu sa finns det ingen anledning att betala hundratusentals kr for en utbildning jag kan fa helt gratis i Sverige, dar den ar minst lika bra. Dessutom sa ar jag dosugen pa ett akta studentliv med foreningar och studentkorridorer och insparksfester och hela den biten, sa det blir antingen Lund, Uppsala eller mojligtvis nagot campus pa den engelska landsbygden eller nagot vraligt universitet i the States, med ett fett scholarship! Jag alskar ju att lara mig saker sa det ar inte ett alternativ att missa det har.
Vad vill du plugga/jobba med i framtiden?
Planen ar att plugga pa Berghs till att bli Copywriter. Innan det ska jag lasa grafisk design eller nagot som utvecklar mitt skrivande nagonstans och sen fa ett internship/jobb pa en reklambyra, ar tanken. Fast innan jag fyller 35ar ska jag ha skrivit och publicerat ett roman också.
Christine och Olivia utanför Sunday Up Market på Brick Lane
Vad hände med alla-hjärtans-dag-killen?
Han tog flygplanet till Indien tvaochenhalv vecka innan jag flyttade till London och nar han val kom hem var jag redan borta. Fast vi visste att det skulle handa hela tiden, och vi lovade att aldrig sta ivagen for varandras drommar, sa det tog slut da den dar kalla, sista dagen i Februari.
Får jag fråga hurdan kamera du har och vad du tycker om den?
Jag har en Canon EOS D1000. Den ar helt ok, och jag har alskat den, speciellt pa mina resor till Kenya, Indien och runt om i England. Daremot ar den vardelos pa fester och att spontanfota med, eftersom att den ar sa klumpig och min auto ar trasig. Daremot ar den billig och bra som forsta systemkamera. Vi ar kara men relationen ar inne pa en liten knagglig stig for stunden. Kanske för att han aldrig får följa med på fester, så vi får nog ändra på det.
Linn
Greasy Chinese/Ware House Party


Ja, alltså efter att ha gått till Kinesen på Upper Clapton och köpt med oss allt du kan tänka dig av en äkta greasy chinese, så slog vi oss ned i vardagsrummet, tände den färgglada ljusslingan och värmeljus överallt, knäppte på högtalarna och njöt av en kväll hemma.
Men alltså ja, sen ringde ju vår älskade Sam, som flyttat tillbaka till London igen(!) och bjöd med oss till ett sort warehouse party vid Seven Sisters, som tydligen var något slags squat med dj-bås och 25 boende och helt mental. Då känns Söderthé lite halvblaskigt mot rödvin, och vi slängde idén om en hemmakväll rätt ner i soptunnan och korkade upp flaskorna. Det var mental, utan tvekan. Och vi dansade som psykadeliska hippies på 70-talet eller 90-tals rave:are, eller bara små hipsters i nutid, typ. Det var tema:Post Apocalypse så där fanns de utklädda till skellett och en Heinz tomatsoppa och en hel del annat. Vi hängde mest i köket och runt toaletterna för att prata med de finase människorna med zebra-creepers och döskalleringar och Sam såklart.
Det var fett, jävligt fett och vi kom hem alldeles för sent och det är fint att det kan bli en så tokig kväll fast man bara sovit tre h natten innan.
Bury me under a massive duvet until the leaves turn red


ettatvaa
Fredag ar huvudvarkens dag och jag kommer inte ihag sista fredageb jag inte var bakis pa jobbet. Olivia ar ledig och sov till tva och genom mobiltelefonens under bestamde vi att ikvall tander vi alla ljus, bestaller kinesisk take away och graver ner oss bland de fluffigaste duntackena for att lyssna pa gammal musik, forsoka oss pa att ata med pinnarna och kanske titta pa Norwegian Wood annu en gang. Adjo alkohol, jag lamnar dig for importerat Soderthe, i vilket fall for inatt.
Linn
Fame and hangovers

paparazzin
Nar jag och Olivia drog omkring pa Brick Lane for tva sondagar sedan for att som vanligt kopa thai att bota huvudvarken med, blev vi paparzzade tre ggr av okandingar (varav en jagade mig nar jag tappade bort olivia i nagra sekunder), mitt i bakfyllan. Hittade en av dom nu. Ar man kand sa ar man liksom... eller? Den har var en Japan som sprang framfor oss med en kolossal kamera i ena handen och en fyra ggr storre blixt i andra, alltsa oh my. Det var som dolda kameran.
Linn
Letters to Laurence

Linn
DOKUMENTÄR : Pangpangbröder
53 scener från en barndom - en film jag sa garna vill se med det vackraste fotot och tva pojkar med de mest sagolika ogon jag sett.
Linn
The Hunterian Museum









Morbida fotografier harifran och harifran och harifran
I lordags var bade jag och Olivia lediga och en smula bakis, efter att natten innan var med Taylor och Axel (da vi spelade galenpanna, drack alla sorters alkohol pa golvet i vardagsrummet och dansade fotterna trasiga till swing och tusen annat i en underground-klubb i SoHo).
I karlek till museum akte vi till the Hunterian Museum i Holborn, som jag last ska vara obehagligt kusligt och absurt fascinerande. Mitt i prick. Efter att ha tilldelats varsin besoksbricka av den diviga herren i dorren smog vi oss forbi gigantiska, oljemalade portratt over alla hogsta honsen inom forskarsallskapet, som stirrade hotfullt ner pa oss, och in i salar fyllda fran golv till tak med glasburkar innehallande laskiga ting. Kvicksilverinjicerade aderstystem, syfilissmittade hjarnor, uppsnittade kroppar tillhorandes foster i alla dess stadier, skelettet fran en irlandsk jatte pa 2.30m(ej i en burk dock) och missfoster fran 1700-talet + tusentals andra obehagliga upplevelser.
John Hunterian var en vetenskapsman inom kirurgi och anatomi, och holl pa med en hel del mysko saker och exprimenterade pa missbildade, lik och sjuka pa 1700-talet som absolut inte skulle vara lagliga idag. Hans sallskap finns daremot fortfarande kvar och haller garanterat pa med en hel del mysko saker idag med.
Det riktigt vande sig i magen otaligt manga ganger och gick kalla karar langs min egen ryggrad nar jag tittade pa nagon annans i genomskarning och laste alla de historier som horde till alla burkar. Forbannat haftigt och jattelaskigt och Olivia och jag kom fram till att de definitivt borde satta en varningsskylt utanfor! Vi kom ut en hel last kunskap, hemska, fastetsade minnesbilder och en for lang tid framover forlorad matlust.
Dohaftigt, och lika obehagligt fascinerande, som en ryslig skrackfilm.
Linn
