Misbehaving in Brighton

Det har varit en hard helg, men nu har min pojkvan tagit med mig till Brighton. Vi bor hos hans van i en huskallare och dricker Ginger Ale och lyssnar pa fiskmasarna. Tar ackligt mycket foton, sa visar sen. Ser var denna stad tar oss inatt.


Linn

Midsommar i Hackney

Det blev tydligen midsommar i Sverige och hela förbannade facebook exploderade av snuskigt svenska happy-family-foton från skärgårdar och blomsterkransar. Hela världen var lediga utom vi i London, och jag var extremt avundsjuk. Fast sen så fick jag också sluta och drog direkt till Scandinavian Kitchen och handlade svenskt godis för mina sista £16.

Därefter var det direkt hem till vår lya för att koka färspotatis, lägga upp ägghalvor med räkor, rulla gravad lax och öppna sillburken. Frida slutade sent men var fett nöjd för hon hann dit innan vi börjat äta!

Bordet hade allt midsomrigt uppdukat, plus halloumi och sånt gott ni vet. Nomnom, stolta fattiglappar som skrapar ihop till fest. Kände oss så vuxna och självständiga, vägde upp med att headbanga till Asher Roth. En viss pojkes guilty pleasure, just sayin.

Kolla brudarna liksom. Det blev också en överraskningarnas kväll. Olivia hade med sig blåbär med mörkt chokladöverdrag som egentligen kostar £4 st på Nordic Bakery! Varje midsommar behöver ju nubbe, fast det är äckligt dyrt när du inte bor i Svedala, speciellt för fattiga londonkids. Då kom överraskning nummer två! Nämligen att Olivia hade köpt Sambuca. Öppnade med helan går och var glada att ingen engelsman fick bevittna galenskaperna.

Rökpaus med pinsam musik, som t.ex. Drömhus, i högtalarna men varvade med Dylan för att bli cool igen. Sommaren låg i luften och natten var ljus fast klockan passerat kvällen med flera varv. Vi hade bestämt att orden skärgård, midsommarstång och allt som är för svenskt var förbjudet, för är det någon gång det krampar i svennehjärtat så är det på midsommar. Fast så stod vi där, med sill i magen och uno svenningson sjungandes i bakgrunden, iklädda de svartaste kläderna, som alltid, och dubbeldäckarna dundrade förbi utanför och de tre flickorna som är de bästa var där, och natten var evinnerlig. Då kändes det så himla fint ändå.

Lisa tyckte vi skulle ta fler nubbar, och det gjorde vi minsann. Och sen blev det dags för mina överraskningar...

Jag hade ju nämligen köppt ostbågar, kexchoklad, marabou daim och delicato bollar! Det är nog bara utlandssvenskar som kan förstå storheten i denna gåva. Vi skrek som riktiga brudar i extas, spelade The Rumble Strips, medan vi snackade londonsvenska bloggare, pojkar vi är kära i och ungdomstjuvar på hemmafester.

För en gångs skull fick vi också fastna på foto tillsammans. Två läckerbitar, fruar och medbrottslingar.

Kollektiv sockerchock.

Någonstans här hade för många vinflaskor och sambucaflaskor tömts så vi gick bananas, tappade vettet och rökte cigaretter i köket. Och det gjorde inget, för det är vårt hus, vårt kök, vårt kontrakt. Samtidigt dansade vi till hiphop, gammal electro och de där låtarna som bara får hjärtat att spricka upp i sömmarna och sen explodera ut över hela den här staden.

Kände mig ändå hyfsat somrig med magtröja, barbent och en vit jeanskjol! Runt ett ramlade vi ner till Efes i Dalston för vi inte varit där på en månad. Det var hemskt tomt, och våra djs hade slutat. Ett nattklubbs limbo, men det var fett ändå. Jag stod utanför och hånglade med min pojkvän mot den nedklottrade cementväggen.
 
Fast att allt stängde var vi inte redo att sluta vår midsommar. Följde därför med en ny vän Roan till hans lägenhet för att lyssna på hans mixes och hans bands album. Vid femsnåret stapplade vi vidare till Broasway Market för den riktiga hemmafesten. Danska flickor och engelska pojkar satt på balkongen och drack k-cider, dansade i sängen och hånglade på borden. Herren som bodde där tog fram flera kartonger med utklädningskläder och så hade vi maskerad. Olivia hade Borats mankini på, Cecilie var Miss Teheran i balklänning och jag gick runt i en badass militärmönstrad onepiece. Fick tydligen the greatest ass ever seen i den och alla tyckte att jag borde ha på mig den nästa helg. Jag tyckte, njaa.
 
Egentligen lovade vi att vara hemma innan sju, för vi skulle upp elva för att dra till Hackney Weekend. Men det var en för bra efterfest, och jag avgudar bra efterfester. Solen gick upp över Hackney, massa fina pojkar berättade roliga historier, Simone erbjöd mig ett jobb och jag glömde bort att jag någonsin mer skulle jobba i hela mitt liv. Slutade därför med att vi kom hem halv tio på morgonen, men så enormt lyckliga, för det är så en midsommarnatt ska kännas. I vilket fall en sådan i Hackney.


Linn
 

två sista fotona är Fridas och Lisas

Husgerum för hipsters


Elio & Cecilie

Vi har ju ett alldeles för stort hus egentligen, så i stort sett jämt figugerar vi även som tillflyktsort eller hotell. Vårt vardagsrum är konstant ockuperat av vänner på semester, vilsna nattsjälar eller tillfälligt hemlösa ungdomar. De sista två och en halv veckorna har dessa två pirater bott hos oss, och de är de bästa bland mina favoriter här i östra London. Två lovebirds, superhipsters och stygga små änglar.

Nu är det bara jag och Olivia i huset, för resten är utfylltade eller på semester. Det ekar härligt tomt, men jag saknar dessa två en smula trots allt. Fast inatt dansar vi oss snurriga i Dalston, som vanligt.



Linn

Stockholm through a disposable

Tog ett flygplan med min pojkvän till Stockholm för en vecka. Glömde batteriet till min systemkamera, så lite såhär såg det ut ur en engångskamera för 49kr:

Turistade i Gamla Stan och tvingade till mig de mest corny turistfotona, som han hatar. Dödligt roligt.

Mötte upp Olivia, såklart, och bästa Julia, såklart. Handlade massa på systemet för vi har fyllt tjugo medan vi varit borta (= coolt att köpa alkohol i Sverige).

Hängde i diverse parker för att dricka elva sorters svensk cider. Bland annat Vitan, såklart.

Kom inte in på Trädgården för jag var bara 20år. Gick alltså från att skippa alla köer i London till att inte komma in FAST jag både väntade och betalade. Drog istället till Morfar Ginko och Medis Kök och Bar. Sen tyckte Daniel att svensk varmkorv var förbannat gott och åt totalt elva st under hela resan. Alla som fanns på menyerna. Resultatet: det finns ingen logik med att korvbröden är för små och godast är French Hot Dog, trots att fransoser inte äter korv. Halvfransk och patriot.

Vi promenerade helt otroligt mycket. Runt söder tretton ggr, dog av hur vackert allt är och hur mycket jag saknat vattnet. Drack öl på Mosebacke, åt vegetariskt på Hermans, satt på Solstugans terass osv.

En dag tog vi färjan över till Djurgården för att det är finast. 

Coola brudar.

Vi sa hejhej till mitt förra jobb!

En kväll drog vi, som standard i Sverige, till F12-terassen med bästa Fanny, dansade till Electro och spinkade på Bill Skarsgård.

Satt helt ensamma på trappan och drack svindyr cider. Gin&Tonic i London: £3, Gin&Tonic i Stockholm: 130kr.

Fast nej, det var fullsmockat.

Gick öde gator över broar och genom gränder i ett ständigt ljust Stockholm. 

Såg fem solnedgångar och tre soluppgångar och fick hjärtkramp varenda gång.  

Donken i Slussen, bästa stället att ha en nattanställning på?

Fyllekäk, nomnom. Åkte också tunnelbana åt fel håll och insåg inte det förrän vi var vid slutstationen. Skyllde allt på att jag skulle ta med min pojkvän på guidad tur. Han sa att Stockholm är faktiskt vackert och undrade hur fan det inte blev mörkt?

En annan dag vandrade vi mer, shoppade för mycket på Weekday, träffade Daniels Londonvän på Söders Hjärta, såg Sverige-England på Trädgården (behövde då inte alls visa leg) och ramlade bokstavligen runt på Marie Laveau. Hann även med en guidad tur på förmodligen Stockholms mest usla barer, typ metalbaren Kelly's och sportsbaren Retro. Han var mäkta imponerad.

Min lillasyster Moa tog studenten, så vi var på utspring, vilket enligt min ej svenska pojkvän tyckte såg ut som en demonstration med alla plakat. Hon tog med oss och Olivia på flaket som körde runt hela Stockholm. Det tyckte min ej svenska pojkvän var hemskt konstigt och väldigt roligt. Svenska flickor i en moshpit på ett lastbilsflak dränkta i öl. 

Åt svensk plockmat med alla släktingar och blev lite för onykter så vi somnade på sängen i mitt rum. Min pappa och hans tvillingbror dök upp omedvetet klädda exakt lika dant, checka även skorna. Tvillingar...

Vi åt även obligatorisk brunch på String, åt min favvoglass Piggelin åtta ggr, bland annat på Gamla Stans kaj och var på Skinnis mitt i natten. Men mest hängde vi i mitt gulliga hus söder om Söder för att pussa på min hund som har trasigt hjärta, hoppa på studsmattan, sitta med mina föräldrar i soffan för att titta på EM, äta polarbröd och bilar och Kexchoklad och bearnaise-sås, skratta ikapp med mina småsystrar och gå barfota på trädgården.

Bara ha semester och göra allt sånt som jag inte kommer att kunna göra längre. För nu, om fem veckor så har hela min familj flyttat på obestämd tid tillbaka till Kenya och om en vecka är de utflyttade ur mitt gulliga hus söder om Söder.


Linn

Kort hår och fattiglappar

Såhär ser jag ut i avklippt håt, Iggy Pop-tshirten och vattenmelonstrosor.

 

Vi har återvänt från Stockholm tillbaka bland East Londons graffitiklädda tegelfasader! Fint har vi haft det, och jag ska visa så fort min engångskamera är framkallad, vilket jag inte har råd med just nu. Det här med inträden på varenda ställe i Stockholm är ju vansinne och dränerade definitivt min plånbok. Spenderade nämligen veckan med att låtsas att jag var rik.

 

Har alltså, komiskt nog, aldrig varit såhär fattig, eller såhär nöjd med tillvaron. Middag idag blev nästan en tredjedels skål snabbmakaroner och en liten gul lök. Hade inte råd att köpa månadskortet till tuben så det blev veckokortet istället. EN VECKA kvar till löning. För att tjäna extra stålar sålde jag min stackars kalufs för £45 som någon perukbärare ska flaxa runt i, coolt va?! Jag kan låtsas att jag är en fattig Patti Smith på 60-talet som lever för konsten och kreativiteten eller vad som helst för att romantisera situationen.

 

Tur att Olivia får ta hem mat från jobbet, för jag ska spara mina återstående £23 till rödvin, plus att medan ni dansar runt midsommarstänger på lördag så ska vi dra på Hackney Weekend och se Sean Paul, Kasabian, the Maccabees, Jay-Z mfl. HELT gratis också, för vi är Hackneybor, och östra London samarbetar med oss fattiglappar.

Det känns fint att vara tillbaka i rätt stad igen alltså.

 

Linn

 


Hej Stockholm!



Om bara några timmar sitter jag på flygplanet på väg till Stockholm med han jag är kär i. Vi ska äta glass i Nytan, sitta på skinnis och drunkna i Stockholmsutsikten, suga på syrenblommor, se min syster ta studenten, handla för mycket på Weekday, dricka öl på uteserveringarna med mina vänner, ta båten ut till Djurgården och ha en äkta svensk sommar. Jag är i extas, för det här blir magiskt.

OCH NI! Jag har ju inte varit dar pa hundra evigheter sa alla tips om saker ni tycker jag borde visa/gora kan ni vall skriva? Sa kanske vi springer in i varandra liksom.

PS jag har klippt av allt mitt hår fullständigt sommarkort, och fan så snygg är jag.


Linn

National Burger Day


Helt plötsligt skrek alla facebooks statusuppdateringar att det var National Burger Day, och då krävs det att man drar ihop en grillning. Daniel drog ihop ett gäng på 6st när vi alla slutat jobbet och så satt vi i kyrkoparken vid Spitalfield's. Det var varmt och ljust och Nick och Daniel var grillmästare.

Veronique och Alex, flatmates till Daniel.

Hon hade helfina platåskor från Urban Outfitters som var som minnen av bubbelgumsdisco och skrubbsåriga sommarknän.

Hamburgare, barärmat och burköl. Det är sånt jag sitter och längtar efter 10månader om året.

Seb kirrade alla tillbehör och jag åt två gigantiska hamburgare som skulle imponerat på vilken texasbo som helst. Tillslut kröp solen vidare till någon annan del av planeten så vi gick upp till deras lägenhet för att dricka gin&tonic och lyssna på the Clash. Diggar alla dagar som är tillägnad en maträtt, har jag kommit fram till. Någon som kan säga vilken nästa är, tack!


Linn


God Save the Queen


fotografi Nicole Jacobsen


Vad jag har gjort i helgen? Varit ledig i fyra dagar på raken för att drottningen firat 60år vid tronen. Dessa har jag spenderat med att ha gått på en magisk festival, glömt äta och sova, hemmafestat, gråtit för att Karl-Anders flyttat och dansat ännu ett par skor trasiga. Fast allra mest har jag bara hånglat.


Linn

Skymning i Greenwich till gryning i Hackney


Förra veckan tog vi tåget ut på äventyr efter jobbet. 

Jag och Olivia skulle nämligen med Daniel ut till Greenwich, där jag aldrig varit förut. Det är som en liten egen by i London, fullt av små hus och resturanger omgiven av Thamsen och gröna fällt, och vi hade bråttom för vi skulle se solnedgången över vårt London.

Ringde Daniel i Tower Hill för att sammanstråla. En tågresa, ett stopp på en off license och lite vilset letande hittade vi Greenwich Park. Sen började bestigningen till toppen av berget!

Och vi hann precis se solen färga ett oändligt stort London oranget tillsammans med andra drömmande ungdomar. Som Fridas pappa sa, så är det ju coolt att vara där tiden startar, för det är ju runt Greenwich tiden cirkulerar.

Matsäck från Nordic Bakery hade Olivia fixat, plus svensk cider.

Alltså vackert!

Tyvärr så hann vi vara där i nästan exakt sju minuter för att sedan bli utkörda av parkvakterna som ville stänga parken tidigt just denna kväll. Damnit sa vi, men led inte vanvettigt mycket utan drog ner till Thamsen och fortsatte festen där. Drack för mycket vin, åt ännu mer lingonmuffins och gravad lax tills himlen var nattsvart och det var dags att dra med Daniel och andra pojkar hem till oss i Hackney.


Sen hamnade vi på hemmafest som inte tog slut förrän vi även fick bevittna solen gå upp över samma stad, och då kändes det som att många fler borde samla på nätter som innehåller både en skymning och en gryning. Det är vanvettigt magiskt.


Linn


Puben Prague


Taylor på Prague

Efter jobbet cyklade jag runt på min nya cykel tills Daniel och Olivia mötte upp mig för att gå till vintageaffären Blitz som hade kalas och gratis vin. Det var tomt så det blev uppenbart att vi drack pinsamt många glas, men en hemskt trevlig hipsterpojke vid namn Jack som jobbade där sa att det var ingen fara. Någon h senare satt vi sju stycken inklämda i lädersofforna i ett utav hörnen på baren Prague.

Det är nämligen väldigt sorgligt, för imorgon flyttar den vansinnigt bra Karl-Anders/Kicki hem till Göteborg. Jag är så himla förbannad på honom, och förkrossat ledsen. Dilemmat är ständigt mellan att smälla till eller pussa på honom. Istället spenderar vi varenda kväll ihop, vårt gäng, och det är fint.


Linn

RSS 2.0