GRODPRINS

Detta är Maria, även kallad Marre. Hon driver bloggen Maria Pizzeria, gillar fast food, är coolare än kidzen, har ett internship på Lazy Oaf, dansar med mig på Efes och är jämt förbannat kreativ. Hon här också ett rum, inte alls långt ifrån mitt faktiskt, och det är så att hon ska sverigesemestra i hela Juni så då kommer detta stå tomt. 

Jag vet ju att rätt många av er är sugna på London, så om ni behöver ett ställe att hyra så
mejla henne på MARIAPIZZERIA@GMAIL.COM


Linn

Drog hem till Frida, som nyss kommit hem från Barca, och Lisa efter jobbet, vilket tog två h för att Central Line låg nere. Dödens död. SL är noll emot TFL. Olivia var där och var bakis, så vi vandrade ut för att bakiskäka och ta en återställare.

Energinivå noll och Storbrittanien var grått.

Men nog var vi pepp!

Tesco. Pallade som vanligt inte med alla överviktiga tonårsmammor i juicy couture som svor åt sina barn och proppade vagnen och kidsen med chips, pizza och cola. England, mina vänner. Men vi försökte tappert hänga kvar i svenska matvanor men hade ingen aning om vad att laga. Vilket alltid slutar i att man köper allt som är gott och lite till!

Då drog vi från Bethnal Green uppåt Clapton. Spriteflarran sprängdes på bussen och vi satt längst upp, fnissade och åt lösgodis.
Blastade musik och svängde ihop allt vi köpt i vårt kök. 

Familjefoto. Ps, det här är min snällaste look. Behövs främst när man ber om något, eller vill ha något gratis.

Hemmagjord hummus, alla sorters ostar, bulgursallad med sparris och oliver, cashewnötter, parmaskinka och någon slags korv, plus massa rödvin!

Djade fram soft musik och tittade på förbannat roliga youtubeklipp(skicka om ni har!). Skrattade så att vi nästan kissade i brallan, speciellt när vi tog upp historian om när en av oss var så himla trött på jobbet och gick på toaletten för att kissa. Sätter sig ner i vanlig ordning, lättar på trycket och oj, vad är det som händer? Något stämmer inte här. Och inser att hon glömt ta av sig trosorna. Dör...

Detta är jag på Daniels födelsedagsfest i April och hur jag ser ut när jag lycklig, som nu. Av Lisa

• I fredags lämnade jag in sista uppstatsen för Kreativt Skrivande I, 30hp, och har därför officiellt SOMMARLOV.
• Hela helgen och förra veckan spenderade jag barbent för det har varit upp emot 30°C i London, såg solnedgången och soluppgången under samma natt och lämnade aldrig de fullproppade parkerna.
• Kommande helg har Her Majesty the Queen regerat i 60år(!), dvs blir det ett Diamond Jubilee, och vi är betalt lediga lördag tom tisdag
• På lördag ska jag på festivalen Field Day
• Det är internationella hamburgedagen idag så vi ska kirra fet grillning i parken vid Spitafield's Market
• Den 9de Juni flyger jag till Stockholm för en hel vecka! Ska pussa på min vovve och min familj, och dessutom få visa sommarsverige för en pojke som ska följa med mig

Jag, Olivia och Karl-Anders häromveckan när vi tog tunnelbanan från Stepney Green till Farringdon för att gå på Marangoni Institute's examensfest. Där pluggar nämligen Karl-Anders och Felipe Fashion Design respektive Interior Architecture & Design och fast vi egentligen inte går där så kirrade de biljetter till oss.

Och de är så fina våra pojkar. Som när vi frågar "Vad fan har man på sig på en Fashion Collage-fest? När alla är designers och coola." och Karl-Anders svarar att "Vad ni än har på er så kommer ni vara snyggast på hela stället." <3 på det liksom bror.

I fredags efter jobbet bestämde Olivia att det var finito med påssjukan (och jag kan därmed inte kalla henne mumps längre) så vi bjöd över några av våra boyz och drack vin på matbordet och ute på gården! Det skulle nämligen bli en hemskt suddig fredag.

Jag var hemskt pepp och fastnade som vanligt inte på foton. En till pojke kom förbi och vi satt på köksbordet och diskmaskinen och drack rödvin, pratade om när någon kissat på sig och om när vi ska äta middag på Felipes tak. Det ska vi göra även fast att Felipe och Karl-Anders blev tagna av polisen där uppe förra veckan. Lite olagligheter är bra för ungdomslivet tänker vi. Därefter blev det bråttom för jag och Daniel skulle nämligen på konsert!

Så vi sprang ner till Stoke Newington Rd och Dalston till det nyöppnade Birthdays. Vi kom sent, men band är ju alltid sena så det gjorde inget. Istället hade vi tid med att både hetsigt diskutera välgörenhet, hitta folk vi kände och dricka gin&tonic.

Äntligen blev det dags (Nästan två h för sent) för Cymbals att gå på!

Det är Ians vänners band och de är suveräna. Det var till deras gig min pojkvän tog mig på när vi inte ens kände varandra och allt var nervöst. Även denna gång stod vi längst fram, såklart, och blev extra glada när det spelade den här och den här. Och lite ledsna över att de glömde den här. 

När det var slut gick vi fattiglappar, dvs allihopa vi känner, över gatan till en off license och drack 1£ öl. Nästan alla unga män köpte Smirnoff Ice och Kopparbergs, inklusiva bandet, för i UK tycker pojkar att sånt är gott, och tufft. Vi pratade om några av deras vänner som haft ett megahipsterbröllop häromveckan, i Hackney Townhall och efterfesten på Alibi. Hon är Kanadensare och behövde ett visa plus att hennes pojke var hemskt kär i henne, så då blir det fest. Övervägde att hitta en Amerikan när jag fyller 21 och vill flytta till New York?

Behändigt nog ligger Birthdays precis dörren bredvid Efes, så vi korsade gatan ännu en gång och pussade på vår favvovakt Shirelle som var lika glad att se oss som vanligt. Därinne var Olivia, Kicki, Elio, Cecilie, Lisa, Felipe och bandet och Paul och hej och hå, ni vet. Världen snurrade och jag gav otroliga biljardtips, dansade hiphop, pussade på min danska prinsessa och kände att det var hemskt fett att ha fredag. Tänkte mindre på att jag faktiskt skulle upp och jobba om en sisådär tre-fyra h? 

Fast ni vet när det känns som att sommaren rusar i blodet och all världens misär bara plopp, försvunnit som såpbubblor spricker, och man har någon att hångla med som vill hångla tillbaka och en pojke man inte känner säger att man är vacker och vännerna dansar runt omkring och skrattar sånt skratt som kommer från kosmos avgrund för att något är så kul. Ni vet då? Min suddiga fredag var så. Då kan man liksom inte gå hem, för det spelar ingen som helst roll att man kommer sitta där dagen efter och nästan attackspy på tangentbordet. Det är ojämförbart, och väldigt väldigt värt det. Speciellt att gå hem med han som är så bra, som tog mig på Cymbals första gången och vill hångla med mig tillbaka, och somna i vardagsrummet.


Linn

Badass kollition med fett foto, tuffa brudar och arabisk drifting, genialt.


Är dubbelt bakfull på jobbet en lördag, suck. Var på spelning på en ny klubb igår och somnade med en pojke på en madrass mitt i ett vardagsrum. Ska visa er, men tills att rummet slutar snurra så kan ni checka behind the scenes på Bad Girls med M.I.A. för hon är fett tuff och begåvad, plus jag dansade hemskt mycket till den igår på Efes. 

hittat hos kära Maria Pizzeria som definitivt också dansade till den igårnatt



Linn

Både jag och Daniel var hemma från jobbet i tisdags, för Olivia hade ju påssjuka. Lika bra att glida med på det spåret eller hur? London låg, som hela den senaste månaden, under regnskurar, men vi promenerade ändå till mitt och Olivias förra hoods vid Bethnal Green för att äta lunch på Hurwundeki.

Har gått förbi det stället oändligt många gånger sedan vi flyttade till London, och sagt att dit måste vi verkligen gå någon dag. Fin uteservering som ser ut som en lekpark, men i regnet är det inte direkt fest. De säljer förbannat goda baguetter i vilket fall, och fika överhuvudtaget. Fik/resturang kombinerat med vintageaffär vilket alltid är spännande. Tegelväggar, antikviteter, udda dekorationer osv osv så alla hipster kan känna sig trygga. 

Vi åt mat, pratade om tv-serier och om hans tvillingbrors ex, planerade helgen och åååh-ade oss åt fett god mat. Sånt man gör liksom. 

Därefter vandrade vi igenom Hackney.

Till Long White Cloud, ett  fik slash galleri med sjukt mumsig meny. Ekologiskt och fairtrade obviously, för annars gråter hipsterhjärtat. Efter att ha druckit Nya Zealändskt kaffe och ätit morotskaka somnade vi båda till något band som körde liveinspelning i bakgrunden. Två h chillade vi i väntan på att regnet skulle stoppa och jag paparazzade honom utmattad.

Sen hängde vi mest i hans rum, spelade vinyler, somnade till dåliga serier, lagade middag med hans döroliga flatmates och hånglade ni vet. Jag fick tillochmed lyssna igenom hans "guilty pleasure"-spellista med massa pinsamma låtar vi båda dansade till. Det är fint, att kunna skratta åt sig själv med någon annan.


Linn

I förrgår fick jag inte komma in på kontoret när jag kom till jobbet. Olivia har nämligen PÅSSJUKA, förstår ni vilken komik/tragi va, så de på jobbet vägrade låta mig komma in och smitta dem. Blev därför hemskickad i tre dagar! Feszt, säger jag, och tog på eftermiddagen tåget till Liverpool Street för att möta upp en ung man.
Han tog med mig på utflykt dit jag aldrig någonsin varit förr, med karta och hela kittet. Bland det bästa jag vet är ju att vara på äventyr, och speciellt i min egen stad. Inne på en minimal sidogata, bortanför en gränd var vi plötsligt framme på Wilton's. Den äldsta, mest nedslitna byggnaden jag sett som fortfarande är i bruk och jag blev fett exalterat för det kändes som att här hänger misstänksamma pirater och kriminella cherrytanter. Stället är från 1725, och kirrar tydligen spelningar och events i deras stora teatersal. 

Vi försökte brytna oss in den stora salen, men det var tyvärr låst och vi hade glömt inbrottsvertygen hemma och nöjde oss därför med de andra rummen. Denna måndag var det soulnatt, och en ung, svart brud körde (efter denna brud) den här som jag avgudar.

Vi köpte två pints istället för middag, blev berusade och chillade i ett hörn. Några cherrytanter, noll pirater men några hippa reklamare som jobbade på något hipsterprojekt. Det var fett fint.

I torsdags så vibrerade East London av kulturella event och diverse småpretto hipsterhappenings, som alltid på First Thursday, första torsdagen varje månad. Det är nämligen dagen då alla gallerier har nya utställningar och magasin, märken och venues lanseras. Vi drog till Netil House i Hackney, för de skulle invigas med gratis fotoautomat och takterass!

Tyvärr tog vi oss inte dit upp för det var för roligt att klä ut sig och leka pundare/fjortis/Darth Vader/cool. (Gick däremot dit i lördags med Daniel och Ian då Netil House hade 1-årsfest. En av de bästa takbarer jag varit på, med heliumballonger, solnedgång, grillparty osv osv. I sommar är det Rooftop Cinema också. Gå dit!) Daniel mötte upp oss och efter att ha köpte lite k-cider och dissat alla öppningar på Vyner Street drog vi hem till Frida, som hade tre brudar från stockholm i hennes och Lisas rum vid Bethnal Green Rd.

För ett tag sedan möttes Olivia, jag och Daniel upp efter jobbet utanför Cheap Monday på Carnaby Street i Soho.

Vi var nämligen på deras lista för något event ingen vet vad det handlade om, förutom att det ingick drinkbiljetter! Smockfullt, och vi lurade till oss bra många extra av dessa "Cheap Money"-sedlar, som de så fyndigt hette och som du i utbyte fick en öl för. Karl-Anders, Felipe och Christina joinade oss, och sedan även Frida, Lisa och deras två vänner.

På direkten fram till alla pizzzzor de langade! Öl och pizza och hipsters och kläder, hej bra kombo.

Nöjda.

Alla fotografier av Cheap Monday

Någon snubbe hade ett one man band och spelade fyra instrument samtidigt. Vi brydde oss inte ett dugg men blev ordentligt berusade medan bartenderna smugglade extraöl till oss. Det kändes som Stockholm med gratisevent och all svensk design.  När vi inte var arton var det ju sånt vi pysslade med för jämnan. Efter att vi blivit arton också för den delen. 

Med alla dip dyes och stentvättade jeans tog vi bussen genom ett regnigt London till Catch där vi dansade oss trasiga. Sen gick jag hem med han som är så snygg, och hånglade mot tegelväggen i tunneln vid Shoreditch Highstreet. Det är sånt som behövs på torsdagar. 


Linn

På påsklördagen var vi alla oerhört bakfulla, men bestämde att bjuda hem några så att vi blev en sisådär tio stycken för att inviga vår bakgård! Annie, en vän från stockholm, kom med tåget hela vägen från Brighton, Konrad från Sydamerika och resten från östra London såklart.

fotot är lisas

Olivia kilade upp på övervåningen för att hänga upp cirkuslamporna längs vår tegelfasad. Det här med att alla englands hus är i tegel är för övrigt inte en överdrift någonstans.
fotot är lisas

Frida och Lisa kom redan innan jag gått upp ur sängen och vi botade direkt bakfyllan med en ny berusning. Resultatet var fint, natten var varm och London ljust.

Checka mysfaktorn med lamporna. Här Olivia, Taylor och Frida under päronträdet.

När alla trillat in var det dags att grilla! Och headbanga.

Några inne tjuvstartade innan resten av gänget joinade.  Vi åt halloumi, äppelkorv, klyftpotatis, rotfrukter och tsatsiki. Det hade vår australiensare aldrig tidigare provat. Skippade sill och ägg och skit, men se på påskliljorna, japp!

Dog över godheten på maten, mer grill åt folket. Därefter djade vi hiphop, dansade till svenskheter som maggio och panda da panda för att utbilda utlänningarna, hade sönder vinglas, skrattade åt Annie som höll ett tal på engelska som fick in aningen för många motherfuckkerrr och hade det förbannat berusat.

Någon ramlade på riktigt av stolen och vi kände att middagar i vårt vardagsrum får bli en tradition. Tillslut var vi klockan över midnatt så vi packade ihop alla och drog och dansade oss trasiga på övervåningen till ett fullpackat Catch. 


Linn